måndag 26 mars 2012

Bäst av alla - och sämst!

Löptävling i Galt, Alberta i Canada 1906. Fotograf okänd (Galt museum & archives).
Sverige i täten med spänstiga steg, eller (beroende på hur man ser det) långt till höger i plommonstop. Håll i hatten!
Sverige är bäst i världen på att upprätta register och samla in statistiska data om allt från karies till fortkörning. Staten disponerar genom sina myndigheter stora mängder data, ofta i långa serier av hög kvalitet. Vi har en enastående historia av omsorgsfull statlig byråkrati och idag beräknas mellan en och två procent av BNP gå till sådana insatser. Det är stort.

Men när det gäller att öppna, dela och därigenom nyttiggöra detta material som öppna data ligger Sverige inte lika bra till. Storbritannien och Australien är bäst i världen på att frigöra offentliga data, men även länder som Brasilien, Kenya och Albanien ligger lååångt före Sverige. Och det är ju dåliga nyheter för oss eftersom det finns så enormt stora samhälls­ekonomiska vinster i en öppnare hållning. Senare i år kommer en rapport från Handelshögskolan i Stockholm som beskriver det stora entreprenörs­intresset, och exempel finns redan idag på tjänster baserade på t ex väder- och trafikdata trots hindersamma avgifter, otillgängliga format etc.
Huvudargumenten för öppna data är att de stärker:
-     demokrati och delaktighet. Genom möjligheten till insyn och granskning skärps kontrollen och det ger – på längre sikt – också ökat förtroende för samhällets institutioner.
-     effektivitet och kvalitet. Genom synliggörandet av mönster i utgifter etc blir det lättare att jämföra insatser av den offentliga förvaltningen och därmed driva på utvecklingen.
-     tillväxt och innovation. Genom nya möjligheter för utvecklare och entreprenörer att – ofta i samverkan mellan akademi och företag – arbeta med datan som “råvara” och bygga nya tjänster kan reell ekonomisk utveckling skapas.

Arbetar man med befintliga digitala data i strukturerad form (inte i Word eller PDF!), och ordnar den grundläggande infrastrukturen på ett smart sätt försvinner i princip marginalkostnaden för distribution. Resur­ser frigörs för annat arbete, och allmänheten kan ges fri tillgång till datat.
Enligt Jan Kallberg, svensk forskare i vid Texas university i Dallas, måste man dock räkna med att konceptet öppna data – trots alla sina fördelar -  inte kommer att slå igenom i Sverige förrän omkring 2020. Andra experter menar att även ett decennium är alltför optimistiskt räknat, och det känns ju dystert.
Men kanske kan man från ett kulturarvsperspektiv vända dåliga nyheter till en möjlighet? På scenen står nu en grupp otåliga entreprenörer, tekniska utvecklare och affärsintressen som letar efter data att jobba med. De knackar på hos offentligheten som motvilligt – om alls – lämnar ut små, begränsade datamängder med stora förbehåll, i svårhanterliga format och ibland mot avgift. Minnessektorn – med sina enormt stora, komplexa, i huvudsak icke integritetskänsliga datamängder – står i kulisserna och väntar på entré. Kliver den in i rampljuset kan föreställningen ta en helt ny vändning, och nya samarbeten växa fram med aktörer som behöver just sådana data för sitt eget utvecklingsarbete. På det viset blir det win-win, ökat tryck på den övriga statsförvaltningen och en chans för de mest historiska av institutioner att - som vanligt - gå före in i framtiden!
Vinnova satsar för närvarande fyra miljoner kronor på öppna data. De vill se resultat redan i höst, men behöver input från dig för att avgöra hur myndigheter och organisationer bäst kan stimuleras, och vilka teman och sektorer som eventuellt bör prioriteras framför andra. Hör gärna av dig till dem och berätta hur du ser på saken!
Johanna Berg, Digisam

Vill du veta mer om öppna data bör du titta på alla inlägg från Stiftelsen .se:s seminarium Öppna data öppnar möjligheter den 16 mars 2012.

2 kommentarer:

  1. Ta en titt på hur forskningsfinansiärer kan utöva påtryckning på de forskare som producerar data idag, att tillhandahålla denna data Open access genom att kräva in datapubliceringsplaner från de som söker bidrag. T ex Vetenskapsrådet från och med 2012, en satsning som kommer att fortsätta, förhoppningsvis med tydligare krav och riktlinjer nästa år!

    SvaraRadera
  2. Hej EvaS & tack för inspel. Vi känner till, och gillar, VR:s initiativ och alla övriga insatser som kan bidra till att målen i Berlindeklarationen (http://oa.mpg.de/lang/en-uk/berlin-prozess/berliner-erklarung) blir verklighet. Processerna utvecklar sig från lite olika utgångspunkter på olika områden, men i grunden finns det ju starka kopplingar mellan allt som börjar på Open och förhoppningsvis kan de parallella utvecklingsvägarna ömsesidigt stärka varandra. Vi jobbar för det!
    / Johanna

    SvaraRadera